Brittiska baserna

Många undrar ofta över de militärfordon som ibland syns ute på vägarna, är det krig? Och varför har man brittiska baser på Cypern? Och den där röda flaggan vid Pyla, är det turkarnas? Här kommer svaren på alla de frågorna, och lite till.

Militärfordonen man ibland ser tillhör helt enkelt försvaret.
Nationalgardet bildades 1964 och består av yrkessoldater och reservtrupper samt ett litet antal grekiska officerare och befäl. Cypern bidrar också till EU:s snabbinsatsstyrka. Den cypriotiska försvarsmakten, “Nationalgardet”, är en värnpliktsarmé med lant-, sjö- och flygstridselement. Det finns inga stående förband, utan alla förband är mobiliseringsförband. Fredsstyrkan omfattar 10 000 soldater, varav 9 000 är värnpliktiga.

Värnplikten är allmän för grekisk-ortodoxa män med en cypriotisk fader. Män tillhörande andra av staten erkända kristna samfund, som katoliker, armenier och maroniter, kan frivilligt göra militärtjänst. Turk-cyprioter inkallas inte. Tjänstgöringstiden är 26 månader.

De brittiska trupperna i de brittiska basområdena i Akrotiri/Episkopi och Dhekelia består av två infanteribataljoner samt understöds- och underhållsförband, två patrullfartyg och en sjöräddningshelikopterdivision. Områdena som upptar 3% av landets territorium räknas som brittisk mark, kvarvarande delar av den brittiska kolonin Cypern som fanns före 1960. Inom dessa delar är följaktligen språket (brittisk) engelska, och brittisk lag gäller.

I Dekhelia finns ett välutrustat huvudsjukhus för samtliga brittiska förband i mellanöstern. På toppen av Mount Olympus har man en radarstation med lång räckvidd som täcker hela östra Medelhavet med angränsande landområden.

FN (Förenade Nationerna)
FN har sedan 1964 en fredsbevarande styrka (UNFICYP) bestående av 1 228 personer på Cypern. Den anlände efter inbördes stridigheter på ön 1963 och efter att Turkiet hotat att invadera ön. Dess huvudsakliga uppgift är att bevaka buffertzonen och upprätthålla vapenvilan, eftersom 35 000 turkiska soldater ockuperar öns norra del. I Paralimni kan man ofta se FN-soldater på stormarknaden, deras bas ligger inte så långt från Paralimni så det åker ofta in sit och storhandlar.

Pyla, byn på Cyperns östkust på väg till Agia Napa
Pyla, byn där grekcyprioter och turkcyprioter lever tillsammans.
Du har passerat byn varje gång du är på väg i transferbussen till Agia Napa eller Protaras. Är du uppmärksam kan du ibland se en röd flagga på kullen till höger. Det är inte alls den turkiska flaggan som många tror. Så här ligger det till.

Marken kring Pyla smälter samman med den brittiska basen. När man har skjutövningar på basen och skjuter med skarp ammunition sätter man upp flaggan som varning på kullen. Byn Pyla ligger inte alls nedanför kullen, den ligger ett par kilometer från motorvägen.

Pyla ligger även i bufferzonen därför är FN: s fredsbevarande trupper fortfarande närvarande här. Deras uppgift är att övervaka situationen i byn och förbli neutrala.

Sedan den turkiska invasionen på Cypern 1974 har byn Pylas invånare, grekcyprioterna och turkcyprioterna levt ihop, som de gjorde innan invasionen. De har kvar sina kyrkor och moskéer och sina egna kaféer.

Handla märkeskläder i Pyla?
På 80-talet var Pyla en populär by att besöka för alla charterturister. Det fanns flertalet “duty free” affärer som sålde kopior av märkeskläder och billiga cigaretter som förts in från norra Cypern. Ibland blev man stoppad på väg ut ur byn och många fick lämna ifrån sig allt de köpt eftersom det var olaglig handel. Numera finns butikerna inte kvar, de som vill köpa piratkopior tar sig istället över gränsen till Famagusta eller Nicosia. Men samma regler gäller, åker man fast får man snällt lämna ifrån sig sina varor.

Det är inte farligt att besöka Pyla, där råder samma stilla lugn som i andra byar på ön. Pyla sträcker sig även ner mot kusten där flera fina hotell ligger. Åker du på Larnaka Bayvägen-Dekelia road kommer du att se vägskyltar med namnet Pyla på.




Share